Något som frustrerar och irriterar mig är när människor intar en aggressiv och oförsonlig hållning mot personer som inte tycker, tänker och tror som de själva gör. Vare sig det är fundamentalistiska muslimer, bibeltrogna väckelsekristna eller övertygade ateister som uppvisar det här så har jag svårt med fenomenet. Det finns förklaringar till denna typ av aggression, naturligtvis, men jag stör mig på det ordentligt ändå. Våra personliga erfarenheter och övertygelser är inget man kan ändra på hur som helst och vi borde respektera varandras livsresor som har gjort oss till dem vi är. Jag tycker att aggressioner borde riktas mot det som är tillbörligt i stället. För mig är det all skada och alla övergrepp som ständigt begås mot svagare parter, människor i maktlöshet och beroendeställning. Oförätter som både andra och en själv har fått utstå. Aggressionen bör ha sitt utflöde i socialt patos, anser jag. Det är mycket mer fruktbart, då det lättare möjliggör ett konkret resultat av förändring och förbättring.